Uncategorized

Gamla Uppsala

Kungshögarna

Kungshögarna är tre stycken stora gravhögar. Enligt sägen tillhör de Oden, Tor och Frej, men enligt moderna rön tror man istället att de tillhör tre sveakungar som omnämns i Ynglingatal* – Adils, Aun och Egil. Idag kallas högarna för Väst-, Mitt- och Östhögen. Högarna är 7-11 meter hög och 55-70 meter i diameter.

År 1846 grävdes Östhögen ut av riksantikvarien Emil Hildebrand. Man fann då en brandgrav inuti ett litet stenröse. År 1874 grävde man ut Västhögen och fann även där en brandgrav. Resterna har daterats till sent 500-tal eller tidigt 600-tal. Trots att resterna var mycket svårt brända så kunde man se att fynden var mycket exklusiva för sin tid.

Kungshögarna

Gudahovet/Asatemplet

Inte mycket är känt om det mytomspunna gudahovet i Gamla Uppsala. Det är inte ens belagt ifall det överhuvudtaget funnits. Hovet tros dock ha varit centralt för den nordiska hedendomen. Enligt sägen så brändes hovet ner av Inge den äldre – en kristen kung som bekämpade hedendomen. Adam av Bremen beskrev hovet i sin krönika Gesta Hammaburgensis ecclesiae pontificum (Historia om Hamburgs stifts biskopar), han skrev det fanns tre gudafigurer i hovet – Oden, Tor och Frej. Tor, som var mäktigast, satt i mitten. Runt hovet skulle det slingra en gyllene kedja och utanför skulle det stå ett stort träd – där man hängde djur- och människooffer. Det tåls att nämnas att han själv var kristen, hade aldrig satt i sin fot i templet i Uppsala och hade enbart fått historien berättad till sig av den kristna vikingen Sven Estridsson.

Det är omstritt ifall hovet låg vid Gamla Uppsala eller vid nuvarande Uppsala domkyrka.

Hovet avbildat av Olaus Magnus i Historia om de nordiska folken

Ortnamnet

Dagens Uppsala hette tidigare Östra Aros – aros betyder åmynning och syftar i det här fallet på Fyrisåns utmynning i Mälaren. Östra lades till för att skilja orten från Västra Aros (Västerås). Kristendomen kom, gudahovet förstördes och (Gamla) Uppsala fick en ärkebiskop. (Gamla) Uppsala låg norr om byn Sala som idag är stadsdelen Sala backe. Ungefär 1273 flyttade ärkebiskopen sitt säte till Östra Aros och tog då ortnamnet med sig – Östra Aros blev Uppsala och det egentliga Uppsala blev Gamla Uppsala.

Övrigt

I området finns det ett, eller flera, vikingatida gravfält som man tror ska ha rymt så många som uppemot 2000 gravar. De flesta gravarna har med tiden odlats bort, men än idag återstår ca 300 stycken.

I anslutning till Kungshögarna ligger Tingshögen. Enligt sägen är det kung Domars grav. Den är en låg hög med en platt topp. Tingshögen tros ha används vid forntida kungaval och Gustav Vasa ska ha använt platsen för att hålla tal vid ett tiotal tillfällen.

I området finns även den så kallade kungsgårdsplatån – en bevarad husgrund. På platån stod en gång i tiden ett stort långhus – 12 meter brett, 50-60 meter långt och haft en sammanlagd yta på ca 500 kvadratmeter. Det tros ha varit bland det största huset i Norden på sin tid – vikingatiden.

Resterna av ett trettiotal så kallade grophus har även hittats, flera av huset bär spår av hantverk – bland annat från smide och vävning.

Ett välbevarat likbål har även påträffats.

En kilometer söder om Kungshögarna har man hittat fundamentet till en stenvall. Eventuellt så omslöt denna vall hela Gamla Uppsala.

I matväg har man bland annat hittat fynd av gris, ko, lamm, get, häst, älg, rådjur, trana, torsk och strömming.

*= Ynglingatal är en kungalängd för Ynglingaätten, författad på 900-talet av Tjodolf av Hvin.

Annonser
Standard

3 thoughts on “Gamla Uppsala

  1. MartinA skriver:

    Domkrykan i Östra Aros har väl alrdig hållits fram som potentiellt tempel? Det är ju den före detta domkyrkan i Gamla Uppsala som man tror kan ligga där templet låg?

    Östra Aros växte ju fram på elvahundratalet därför att landhöjningen gjort att Gamla Uppsala inte längre hade en hamn. Så under elvahundratalet och första halvan av tolvhundratalet fungerade Gamla Uppsala som domkyrkosäte och kungsgård. Med Östra Aros som hamn. Men så flyttades domkyrkan till Östra Aros ~1250 och man tog med namnet, ska finnas ett brev till påven bevarat om flytten. Men ju längre tillbaka man går desto obetydligare blir Östra Aros, därför att fyrisån var farbar längre norrut?

    Gilla

    • Var templet legat var under lång tid omtvistat. Olaus Magnus placerade templet på Domberget där dagens domkyrka ligger, en teori som senare Johannes Bureus och Georg Stiernhielm och Johannes Messenius anslöt sig till. Martin Stenius försökte förgäves driva tanken på att templet skulle ha legat i Gamla Uppsala. Johannes Schefferus menade sig till och med kunna spåra delar av templet i dagens domkyrka i form av de kraftigare konstruerade delarna i muren som uppförts efter 1404 års ras. Han råkade här i konflikt med Olof Verelius, som å sin sida menade att templet legat i Gamla Uppsala och även han menade sig kunna spåra delar av hednatemplet i Gamla Uppsala kyrka. Avgörande för den senare teorins seger blev att Olof Rudbeck anslöt sig till Olof Verelius’ tankar. Ännu på 1770-talet drev dock Johan Ihre tanken att dagens Uppsala var templets rätta plats.

      Från Wikipedia, kanske inte den bästa källan dock.

      Liked by 1 person

    • MartinA skriver:

      Min poäng är att Gamla Uppsala inte var någon särskilt bra huvudstad eller kungssäte. Eftersom landhöjningen gjort att det inte var en funktionell hamn längre. Ändå valde man att ha det som ”huvudstad” och förlägga den första domkyrkan dit.

      Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s