Uncategorized

Är jul en kristen högtid?

Vi har alla hört historien om Jesu födelse. Det var då Josef och Maria var på väg från Nasaret till Betlehem för att skatteskriva sig, dock så blev de utan bostad för natten och hamnade i ett stall – där Jesus föddes. Detta påstås vara anledningen till varför vi firar jul i december. I Bibeln står det inte vilket datum det var, inte ens vilken årstid, och att den höggravida Maria skulle göra denna resa under den kyliga perioden, mellan oktober och april, är högst osannolikt. Under kristendomens första 300 år firade man inte Jesu födelse över huvud taget. Dåtidens Mellanöstern (där kristendomen har sitt ursprung) tillhörde till vissa delar Romarriket. De hedniska romarna firade sina gudars födelsedagar och enligt kristendomen var det ”avgudadyrkan” att göra det. Varje vinter höll romarna en stor fest i guden Saturnus ära, festen kallades ”saturnalia” och pågick i flera dagar. Under festligheterna så samlade man sina vänner, åt och drack gott och gav varandra gåvor.

Med tiden gick vinterns fest, saturnalia, över till en fest då man hedrade solen. En solreligion, med ursprung i Persien och Syrien, hade spridit sig och vunnit mark i Romarriket. Solfesten firades vid vintersolståndet, då solen återföds, i slutet av december. I början av 300-talet fick Romarriket en kristen kejsare. Han hade tidigare varit soldyrkare och den nya religionen gav honom problem då han inte visste hur han skulle förhålla sig till den årliga folkkära solfesten. Till en början försökte kyrkan få honom att förbjuda högtiden – men det vägrade han då förbud skulle medföra inre stridigheter och splittring i riket. Man kristnade då istället solfesten och påstod att Jesus var född på denna dag och att det skulle firas, på så sätt kunde man krossa ”avgudadyrkandet” utan konflikter. Kyrkan fick som de ville och folket fick behålla sin högtid – i alla fall till en viss del. Dessutom fick kristendomen automatiskt många nya anhängare. Högtiden spreds snabbt genom den kristna världen. I Konstantinopel började man fira Jesu födelse år 380, i Anatolien år 382, i Egypten omkring år 430 och i Jerusalem omkring år 440.

Även i det forna Norden firade man en högtid i slutet av december – nämligen midvinterblot/julblot. Kristendomens anhängare använde sig av samma strategi även här och ”kidnappade” och kristnade högtiden för sin egen vinning. Ordet jul kommer sannolikt från forngermanskans ”hjul” och i detta fall antyder det troligen att solens hjul/cykel börjar om.

Julgranens ursprung – att ha en gran ute på gården runt jul är en mycket gammal sed i Norden. Man trodde då att vissa träd hade magiska egenskaper (vårdträd) och kunde hålla onda väsen borta, speciellt under den mörka midvinternatten. Ofta barkade och kvistade man granen nedtill så att endast de översta grenarna återstod. De bortklippta grenarna la man utanför dörren som en dörrmatta. Ibland hade man en helt kvistad gran på gården, en så kallad julstång, och på toppen hade man ett julkors eller en julruska. Den moderna julgranen har sitt ursprung i södra Tyskland och Schweiz, till en början hängde man godis i granen och senare blev det ljus.

Julbockens ursprung – även julbocken är en mycket gammal tradition i Norden. Troligtvis så kan julbocken härledas till asen Tors två bockar, Tanngnjost och Tanngrisner, som drar hans vagn. En annan teori är julbocken härstammar från att man slaktade en get vid juletid. Julbocken är ofta av halm eller trä – då den är en prydnad. Förr i Sverige lekte ungdomarna jullekar där någon klädde ut sig till bock, de sjöng även bocksånger med mera. Tidvis har även personen utklädd till julbock delat ut julklappar.

Jultomtens ursprung – den moderna jultomten är en blandning av påhittade figurer, helgon, väsen och verkliga personer, men hans utseende har dock ”slipats” av modern film och reklam. Julner och Julfader är två av Odens många namn som man använde runt julen. Dagens jultomte bär många nordiska drag till exempel att han skulle bo i snötäckta landskap och ha en släde som dras av renar. Jultomten har även vissa likheter med den nordiska gårdstomten – som ”fanns” på många gårdar. Inom kristendomen så kallas jultomten för Sankt Nikolaus. Han var en biskop från Lykien (dagens Turkiet) som levde på 300-talet och helgonförklarades på grund av sin givmildhet.

Jul är alltså ursprungligen en romersk/persisk/germansk högtid som kidnappats av kristendomen. Dock den moderna julen är inte en religiös högtid, utan en familjehögtid och varje folkslag (som firar jul) firar med sin egen prägel.

image

God jul

Annonser
Standard
Uncategorized

Gryla och Islands tretton jultomtar

Gryla är en mytomspunnen jättinna som bor i bergen på Island. Hon omnämns i Snorre Sturlassons Edda från 1200-talet. De flesta berättelser om henne sätter skräck i isländska barn.

Några hundra år efter Snorres Edda, på 1600-talet, blev Gryla synonym med julen. Ibland beskrivs hon med horn, hovar, en stor vårtiga näsa och tretton (eller femton) svansar. Gryla äter även barn, gärna i en stuvning. Hon bor med sin åldrande man och sina tretton elaka barn. Enligt sägen har hon varit gift tre gånger och hennes tidigare makar har dött (eventuellt mördade av henne). Vid sin sida har hon en stor svart katt vid namn Julkatten. Alla isländska barn som inte får några kläder i julklapp blir uppätna av katten.

image

På 1700-talet var många isländska barn så rädda att de inte vågade gå ut under jultid – Gryla och hennes söner förbjöds då att talas om i skrämmande ordalag och de blev istället goda väsen som delade ut julklappar.

Enligt sägen är Gryla mor till jólasveinarnir – Islands tretton små jultomtar. I äldre tider beskrevs jultomtarna som illvilliga väsen som trakasserade människor och djur, men det ändrades som sagt på 1700-talet. Jólasveinarnir är gamla isländska väsen som med tiden blivit isländska versioner av jultomtar. De anses vara tretton stycken, men deras antal har ändrats genom åren. Jultomtarna lägger presenter eller bestraffningar barns skor – om de ställer skorna på fönsterkarmen under de sista tretton dagarna innan julafton. Varje barn besöks således av varje av de tretton tomtarna under dagarna före julen. Barn som inte sköter sig under året får vanligtvis rutten potatis i skorna.

Här följer en lista över jultomtarna (i ordningen de besöker barnen, en jultomte per dag):

Fårkättestolpen – trakasserar får, men hindras av sitt träben.

Klyftisen – gömmer sig i diken och raviner och springer in i ladugården och stjäl kornas mjölk då han får chansen.

Stumpen – är ovanligt kort och stjäl stekpannor för att äta upp resterna.

Slevslickaren – stjäl skedar och slickar i sig resterna. Är mycket mager tack vare undernäring.

Grytslickaren – stjäl kastruller och äter resterna.

Skålslickaren – gömmer sig under sängen och stjäl skålar som folk ställer ner.

Dörrslåaren – håller folk vakna genom att slå igen dörrar nattetid.

Skyrfrossaren – stjäl och äter upp all skyr (isländsk yoghurt).

Korvsnattaren – stjäl korv då den blir rökt.

Fönstertittaren – tjuvkikar på folk.

Dörrsniffaren – luktar sig till bröd och stjäl det.

Köttkroken – har en krok som han stjäl kött med.

Ljustjuven – stjäl ljusen.

image

Isländska frimärken

Standard