Uncategorized

Sejd

Sejd är en slags fornnordisk magi/shamanism. Det används bland annat för att sia framtiden. Sejdare var främst kvinnor, så kallade völvor – ordet ”völva” betyder ”stav” och kommer från att hon alltid bar en stav med sig som hon även använde sig utav när hon sejdade. Völvorna var viktiga i den forna Norden och tros ha vandrat från gård till gård och besvarat frågor mot mat och gåvor. Völvor har vissa likheter med gydjor (kvinnliga godar) som förrättar blot. ”Völvans spådom” är namnet på en av de allra mest kända eddorna.

Själva sejden gick till på följande vis (tror man): völvan föll i trans genom att inta en dryck och sedan sjöng ett flertal kvinnor runt henne så kallad galder – hög och gäll sång. Völvan hamnade då i ett tillstånd då hon kunde se framtiden och annat. Först när völvan återgick till sitt vanliga tillstånd kunde hon berätta vad hon sett. Detta finns detaljerat beskrivet i Erik Rödes saga.

Att sejda var kvinnligt och ansågs omanligt, dock så förekom även manliga sejdare. Oden sägs vara den största sejdaren av alla. Han fick lära sig konsten att sejda av Freja.

Standard
Uncategorized

Flatöboken

Flatöboken är en isländsk skrift som skrevs omkring år 1387-1394, i slutet av 1400-talet tillkom ett ytterligare tillägg. Bokens namn kommer från den ursprungliga storbondesläkten som bodde på Flatö på Islands västkust. År 1657 skänktes boken till Danmarks kung Fredrik III av den isländske biskopen Brynjólfur Sveinsson. År 1662 hamnade den i Köpenhamns kungliga biblioteks ägo. Boken återfördes år 1971 till Island och finns nu på universitetsbiblioteket i Reykjavik.

Boken innehåller bland annat Håkon Håkonssons-, Olav Tryggvasons-, Olav den heliges-, Sverre Sigurdssons-, Harald Hårdrådes- och Magnus den godes saga, islänningasagor, konungasagor och delar av Norges, Islands, Färöarnas och Orkneyöarnas historia osv.

Flatöboken består av uppemot 400 sidor – vilket antas ha krävt ca 100 kalvars skinn.

image

Sida ur Flatöboken

Standard
Uncategorized

Vad är Odens horn?

Odens horn är en fornnordisk symbol, den har vissa likheter med en valknut. Symbolen består av tre stycken korslagda dryckeshorn. Odens horn har sitt ursprung i berättelsen om Skaldemjödet, då Oden skulle dricka en klunk mjöd ur de tre kärlen (Odörer, Bodn och Son) men istället drack han allt.

imageOdens horn (brevid ryttarens hjälm) på en bildsten från Lillbjärs, Gotland

image

Odens horn i modern tappning

Standard
Uncategorized

Runor

Runor är germanska skrivtecken som uppstod runt år 100, sannolikt fanns de ännu tidigare. De äldsta runfynden är från det sena 100-talet e.Kr., främst inhuggna i stenar och metallbleck – de runor som höggs in i trä är sedan länge förstört av tidens tand. Runornas alfabet kallas för ”futhark” – vilket är följden av de sex första runorna. Runt 1000-1200-talet ersattes runorna av det latinska alfabetet, trots detta levde runorna kvar i delar av Norden länge – i Dalarna använde man runor ända in på 1800-talet.

Ordet ”runa” betyder ”hemlighet” eller ”visdom”. En runa kan även kallas en ”stav” då den vanligtvis består av ett lodrätt streck (huvudstaven), från vilken ett eller flera sneda streck utgår (bistaven).

Den äldsta varianten av runor hade 24 tecken, den så kallade äldre futharken. Mellan åren 500-800 förändrades språket i Norden påtagligt och man övergick till den yngre futharken, som består av 16 tecken. Detta var det som gällde under vikingatiden.

Oden sägs vara runornas fader. Runorna kom till honom då han offrade sig själv genom att hänga sig i Yggdrasil, i nio dagar och nio nätter utan mat och vatten, genomborrad av sitt spjut Gungner och piskad av vinden. Oden delade sedan med sig av runornas visdom till människorna.

image

Den yngre futharken

Sugen på att läsa någonting mer? Beställ Inkräktarna av Linus Karlén

Standard
Uncategorized

Mimer

Mimer är en jätte som står asarna nära. Han kallas även Mimir eller Hoddmimer och härstammar, precis som hans syster Bestla, direkt från urjätten Ymer. Mimer vaktade den så kallade Mimers brunn, vishetens källa. som ligger vid en av Yggdrasils tre rötter. Den ligger vid roten som leder till Jotunheim. Mimer vaktade inte bara källan, utan rengjorde och plockade bort fallna löv från den. Den som dricker ur källan får förmåga att se och höra allt som har hänt och allt som kommer att ske i världen. Mimer drack varje dag och är därför mycket vis. Oden offrade vid ett tillfälle sitt ena öga för en klunk och kan därför se och höra allt (enligt vissa så slängde han ner sitt ena öga i källan).

Efter Vanakriget (kriget mellan asarna och vanerna) så bytte asarna och vanerna vise män med varandra som krigsbyten. Asarna sände Mimer till vanerna, men vanerna blev efter ett tag misstänksamma – kanske för att Mimer egentligen är en jätte? Vanerna halshögg Mimer och sände hans avhuggna huvud tillbaks till asarna. Oden tog hand om huvudet och smorde in det med örter för att det inte skulle ruttna. Han använde sedan sejd för att få liv i det döda huvudet. Oden har Mimers återupplivade huvud i sin ägo i Valhall där han pratar och byter hemligheter med det. Mimers huvud besitter mycket visdom och är därför en bra rådgivare.

Standard
Recensioner

An early meal – A viking age cookbook & culinary odyssey av Daniel Serra och Hanna Tunberg

An early meal (2013) är en faktabok/kokbok om den forna Norden, främst vikingatiden. Man får läsa om vad vikingarna åt, hur de bevarade maten, hur de förberedde den, vad de drack, hur de smaksatte och kryddade osv. Den andra delen av boken är en fornnordisk ”kulinarisk resa”. Man får ”färdas” via Lofoten, Kaupang, Lejre, Hedeby, Jorvik, Uppåkra och Birka. Ett stort antal recept på måltider, alla gjorda på forntida ingredienser och tillagade på forntida sätt. I slutet av boken finns det en ordbok med översättningar till olika språk, däribland svenska. Det finns även ett lexikon.

Betyget blir 4 av 5. Mycket intressant och välarbetad bok. Boken är på engelska.

image

An early meal – A viking age cookbook & culinary odyssey

Standard