Hårgadansen är en svensk sägen från byn Hårga i Bollnäs kommun i centrala Hälsingland. Den utspelade sig sent en lördagskväll då Hårgabygdens alla ungdomar hade samlats för logdans. Plötsligt tystnade musiken och en ny och främmande spelman trädde fram från skuggorna. Han var iklädd en stor mörk hatt och under den kunde man se ett par brinnande ögon. Spelmannen lyfte sin fiol mot sin haka och började spela en låt som ingen hade hört innan. De nya toner gjorde genast så att alla ungdomarna började att dansa. När de väl börjat dansa kunde de inte sluta. De dansade hela natten och i gryningen när spelmannen gick från logen följde alla de dansande ungdomarna efter honom i ett långt led. Dansen pågick hela vägen upp för Hårgaberget – samtidigt som kyrkklockorna ringde in till gudstjänst i den närliggande kyrkan. En ensam flicka låg kvar på golvet i logen, hon hade hela tiden försökt varna de andra från att falla in i dansen då hon såg att spelmannen hade en bockfot. Väl på Hårgaberget fortgick dansen så pass länge att till slut återstod bara skelett av de dansande ungdomarna.
Den mystiska spelmannen påstås vara Hin Håle – den kristna djävulen. Enligt sägen kan man fortfarande se märkena från den långa dansen uppe på Hårgaberget. En annan sägen är att under fullmåne kan man fortfarande höra spelmannens toner på berget.
Den äldsta kända uppteckningen av sägnen är från år 1785, av Johan Gabriel Lindström som var komminister i Bollnäs. Det är okänt hur gammal sägnen faktiskt är.
Asatemplet 