Uncategorized

Hårgadansen

Hårgadansen är en svensk sägen från byn Hårga i Bollnäs kommun i centrala Hälsingland. Den utspelade sig sent en lördagskväll då Hårgabygdens alla ungdomar hade samlats för logdans. Plötsligt tystnade musiken och en ny och främmande spelman trädde fram från skuggorna. Han var iklädd en stor mörk hatt och under den kunde man se ett par brinnande ögon. Spelmannen lyfte sin fiol mot sin haka och började spela en låt som ingen hade hört innan. De nya toner gjorde genast så att alla ungdomarna började att dansa. När de väl börjat dansa kunde de inte sluta. De dansade hela natten och i gryningen när spelmannen gick från logen följde alla de dansande ungdomarna efter honom i ett långt led. Dansen pågick hela vägen upp för Hårgaberget – samtidigt som kyrkklockorna ringde in till gudstjänst i den närliggande kyrkan. En ensam flicka låg kvar på golvet i logen, hon hade hela tiden försökt varna de andra från att falla in i dansen då hon såg att spelmannen hade en bockfot. Väl på Hårgaberget fortgick dansen så pass länge att till slut återstod bara skelett av de dansande ungdomarna.

Den mystiska spelmannen påstås vara Hin Håle – den kristna djävulen. Enligt sägen kan man fortfarande se märkena från den långa dansen uppe på Hårgaberget. En annan sägen är att under fullmåne kan man fortfarande höra spelmannens toner på berget.

Den äldsta kända uppteckningen av sägnen är från år 1785, av Johan Gabriel Lindström som var komminister i Bollnäs. Det är okänt hur gammal sägnen faktiskt är.

Annons
Standard
Uncategorized

Siv

Siv, Sif eller Siw, är Tors fru. Tillsammans är de föräldrar till sonen Mode och dottern Trud. Siv är även mor till Ull, som har en okänd fader. Hon är äktenskapets och svågerlagets gud inom nordisk mytologi.

Sivs hår är gjort av rent guld. Loke klippte vid ett tillfälle av hennes riktiga hår för att göra sig lustig. Tor blev så klart rasande och Loke lät Ivaldesönerna smida nytt hår till henne. Så fort håret placerades på hennes huvud så växte det fast.

image

”Siv” av Jenny Nyström

Standard
Uncategorized

Galdhøpiggen – Nordens högsta berg

Galdhøpiggen är Nordens högsta berg. Det ligger i fjällområdet Jotunheimen (jättarnas hem) i vackra Loms kommun, Oppland fylke, i södra/centrala Norge. Berget mäter 2469 m.ö.h. Galdhøpiggen bestegs för första gången år 1850. De första som nådde toppen var läraren L. Arnesen, lantbrukaren S. Sulheim och kyrkogångaren S. Flaatten.

Det finns två stycken bemannade fjällstugor i anslutning till berget. Den första av dessa är Spiterstulen som är belägen 1106 m.ö.h. Därifrån kan man nå Galdhøpiggens topp under en dagstur. Man kan även nå 17 andra toppar som är över 2300 m.ö.h. därifrån under en dagstur. Stugan ligger strax öster om Galdhøpiggen. Den andra stugan är Juvasshytta som ligger 1841 m.ö.h. För att ta sig härifrån till Galdhøpiggens topp måste man använda sig av guide och rep då man färdas över en stor glaciär. Sträckan är dock betydligt kortare och enklare än ifrån Spiterstulen. Man kan till och med se Juvasshytta från toppen. På Galdhøpiggens topp finns även en kiosk.

Beroende på hur man mäter så kan man hävda att Galdhøpiggen länge har varit Nordens näst högsta berg. Det närliggande berget Glittertind har nämligen varit högre – om man mäter med glaciären på toppen. Galdhøpiggen har alltid varit högre om man enbart mäter själva berget. Glaciären på Glittertind har nu dock smält lite grann, så att Galdhøpiggen är numera högre vare sig om man mäter med glaciären eller inte.

Årligen hålls det så kallade Galdhøpiggrennet nerför Galdhøpiggen. Det är en telemarktävling från Svellsnosi, vid toppen, till Spiterstulen. Det är 1350 meter i höjdskillnad och det tar vinnaren ungefär 3 minuter att gå i mål.

image

Galdhøpiggen

Standard
Uncategorized

Frithiofs saga av Esaias Tegnér

Frithiofs saga är ett diktverk av den nationalromantiska skalden Esaias Tegnér (1782- 1846). Verket släpptes i bokform första gången år 1825, delar av verket hade tidigare publicerats i tidskriften Iduna – Götiska förbundets egna tidskrift.

Verket är baserat på Fritjof den djärves saga. Det är en isländsk så kallad fornaldarsaga från början av 1300-talet. Sagan handlar om den norske hjälten Fritjof och hans käresta Ingeborg. Den utspelar sig i 700-talets Norge.

Verket består av 24 delar.

1. Frithiof och Ingeborg
2. Kung Bele och Thorsten Wikingson
3. Frithiof tager arv efter sin fader
4. Frithiofs frieri
5. Kung Ring
6. Frithiof spelar schack
7. Frithiofs lycka
8. Avskedet
9. Ingeborgs klagan
10. Frithiof på havet
11. Frithiof kommer till Angantyr
12. Frithiofs återkomst
13. Balders bål
14. Frithiof går i landsflykt
15. Vikingabalk
16. Frithiof och Björn
17. Frithiof kommer till kung Ring
18. Isfarten
19. Frithiofs frestelse
20. Kung Rings död
21. Rings drapa
22. Konungavalet
23. Frithiof på sin faders hög
24. Försoningen

image

Esaias Tegnér målad av Johan Gustaf Sandberg, cirka år 1826

Standard
Uncategorized

Nibelungens ring av Richard Wagner

Nibelungens ring är fyra sammanhängande operor av Richard Wagner (1813-1883). Det är hans mest kända och största verk. Verket har en musiktid på sammanlagt ungefär 16 timmar och det tog honom 26 år att komponera det. Verket är baserat på det medeltida sydgermanska eposet Nibelungenlied (svenska: Nibelungensången*), vilket i sin tur är baserat på berättelser från den nordiska mytologin. I centrum för berättelsen finns det en gyllene ring, skapad av guldet från flodens Rhens botten.

De fyra operorna som ingår är:

Rhenguldet – härskarringen skapas och förbannas.

Valkyrian – Siegfried avlas av syskonen Sieglinde och Siegmund. Brünnhilde sövs ner omringad av eld.

Siegfried – Siegfried växer upp, erövrar ringen och uppväcker Brünnhilde.

Ragnarök – kampen om ringen fortsätter, Siegfried dräps och Brünnhilde återbördar ringen till naturen.

image

Richard Wagner

*= Nibelungensången är ett hjälteepos från 1200-talet. Språket är medelhögtyska. Eposet består av ungefär 2400 verser, indelade i 39 avsnitt. 1755 återupptäcktes eposet av Jakob Hermann Obereit i renässansslottet i Hohenems. Nibelungensången tros vara skriven vid ett furstehov i trakten av Passau i södra Tyskland. Stora delar av eposet återfinns även i några isländska eddor.

Standard
Recensioner

Jomsvikingasagan

Jomsvikingasagan är en isländsk saga som tros vara skriven i början av 1200-talet, den var känd för den samtida författaren och stormannen Snorre Sturlasson. Sagan finns i flera versioner och delar av den finns spridda i bland annat Knytlingasagan, Heimskringla, Fagrskinna, Njáls saga, Färingasagan med mera.

Jomsvikingasagan handlar om Jomsvikingarna – ett vida beryktat brödraskap av krigare och legoknektar. Jomsvikingarna bor på Jomsborgs fästning och leds av Palnatoke. Bokens klimax är Slaget vid Hjörungavåg.

Betyget blir 3 av 5. Är man intresserad av vikingar och den forna Norden bör man ha läst den. Den är faktiskt ganska spännande, men som i de andra forntida isländska sagorna så är språket ganska fattigt.

image

Jomsvikingasagan

Standard
Uncategorized

Ale stenar

Ale stenar, eller Ales stenar, är en skeppssättning i Kåseberga i Ystads kommun vid Skånes sydkust. Det är Sveriges största bevarade skeppssättning. Hela 19 meter bred och ungefär 67 meter lång. Ale stenar är beläget 32 meter över havet på Kåsehuvud. Den består av 59 stycken kvartssandstenar, som var och en väger omkring 5 ton. Ale stenar restes under vendeltiden (år 550-793), men platsen har använts betydligt tidigare. En kol-14 datering gjordes på kol från en eldstad som man grävt ut vid skeppssättningens nordvästra del. Detta prov visade sig vara 5300–5600 år gammalt, vilket antyder att platsen var bebodd väldigt långt innan skeppssättningen byggdes.

image

Ale stenar

Standard
Uncategorized

Historia om de nordiska folken

Historia om de nordiska folken, vars originaltitel är Historia de gentibus septentrionalibus, är ett samlingsverk om de nordiska folken. Det består av 22 böcker nedskriva av prästen Olaus Magnus. Originalspråket är latin. Verket publicerades för första gången redan år 1555. Den första svenska översättningen utgavs i fyra delar mellan 1909 och 1925. Verket beskriver, helt enkelt, hur de nordiska folken levde på 1500-talet. Seder, levnadsvillkor, krigsföring, bruk, boskap, byggnader, verktyg, naturförhållanden, sägner osv.

image

Karta över Norden ur Historia de gentibus septentrionalibus

Böckernas titlar i enighet med den första svenska översättningen:

Bok 1: Om lefnadsförhållandena, naturbeskaffenheten och krigsbruken hos de nordiska folken.

Bok 2: Om Nordens underbara naturföreteelser.

Bok 3: Om vidskepelse och afgudadyrkan hos de nordiska folken.

Bok 4: Om krig och sedvänjor hos de hedniska skogsborna och deras grannar.

Bok 5: Om jättar.

Bok 6: Om grufvor och bergverk.

Bok 7: Om krigsredskap, krigsbruk, anledningar till och försiktighetsmått i krig.

Bok 8: Om konungamakten, ämbetsmännen och krigsväsendet.

Bok 9: Om krig tills lands.

Bok 10: Om sjökrig.

Bok 11: Om strider på isen.

Bok 12: Om byggnaderna i Norden.

Bok 13: Om åkerbruk och lefnadsförhållanden.

Bok 14: Om allehanda seder och bruk bland de nordiska folken.

Bok 15: Om allehanda öfningar och idrotter.

Bok 16: Om kyrkliga ordningar.

Bok 17: Om husdjuren.

Bok 18: Om de vilda djuren.

Bok 19: Om fåglarna.

Bok 20: Om fiskarna.

Bok 21: Om de vidunderliga fiskarna.

Bok 22: Om insekterna.

image

image

image

Tre stycken bilder ur Historia de gentibus septentrionalibus

Standard