Uncategorized

Storsjöodjuret

”För länge, länge sedan stod två troll, Jata och Kata, på Storsjöns strand och kokade något i var sin kittel. De kokade och spädde, dagar, veckor och år. De visste inte vad som skulle bli av brygden utan undrade mycket. En afton hördes ett underligt läte ur den enas kittel. Det kved, stönade och skrek och sedan kom en stark knall. Ett underligt djur med svart ormkropp och katthuvud hoppade ur kitteln och försvann i sjön. Odjuret trivdes i sjön, växte oerhört och väckte fasa bland människor då det visade sig. Till sist nådde det runt Frösön och kunde bita sig själv i svansen. Ketil Runske band det väldiga odjuret med en stark trollformel, vilken inhöggs i en sten, som restes på Frösön. Ormen avbildades på stenen. Så skall trollet ligga bundet ända tills någon kan läsa och förstå inskriften på stenen.”

Så skrev kyrkoherden Mogens Pedersen år 1635. Han syftade då på den inristade
draken, eller ormen, som finns på Frösöns runsten. Det är första gången
Storsjöodjuret omnämns i skrift.

Numera finns över 200 dokumenterade vittnesmål från sammanlagt 500 personer. Ett otal fler har berättat muntligt att de har sett odjuret. Alla dokumenterade observationer finns idag i Jamtlis arkiv. Storsjöodjurets utseende tycks dock variera beroende på vem som har sett det. Vissa säger att det ser ut som ett långt ormliknade djur med pucklar och ett hundliknade huvud. Det är den mest kända beskrivningen. Andra säger att det är kort och knubbigt med korta, tjocka fötter, stort huvud och runda ögon. Huden beskrivs oftast som slemmig eller fjällig och färgen tycks variera – allt från grå, grön, röd eller fläckig.

Storsjön bildades i slutet av istiden för ca 9000 år sedan och är Sveriges femte största sjö. Den är mycket djup och mycket fiskrik – perfekt hem för ett odjur?

Under 1890-talet gjordes väldigt många observationer och 1894 gick en grupp östersundare samman för att fånga odjuret. Bland annat skaffade man sig en enorm fångstsax som agnades med en spädgris, byggde bryggor, skapade isvakar och en Norsk harpunare anlitades. Även den dåvarande kungen, Oscar II, bidrog ekonomiskt till projektet. Dock så misslyckades alla försök och jakten avtog några år senare. Länsstyrelsen i Jämtlands län fridlyste odjuret mellan 1986 och 2005. Men detta överklagades och fridlysningen upphörde för att man inte kunde artbestämma det. Men odjurspanare är fortfarande aktiva. Bland annat har värmekameror monterats, både ovanför och under vattenytan, i Storsjön.

image

Storsjöodjuret

Annonser
Standard

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s