Uncategorized

Den poetiska Eddan

Den poetiska Eddan, eller Sämunds edda, är en samling fornnordiska dikter och verser. Eddans dikter anses huvudsakligen vara från västra Norge och Island under åren 800-1000. Dikterna är väldigt gamla och upphovsmännen är okända, man kan bara ana att de har berättats muntligt under en längre tid innan de skrevs ner. Den forna Norden hade en stark berättartradition. De olika dikterna handlar främst om gudarna och forna hjältar.

1643 fann man av en slump, på en bondgård på Island, en gammal handskrift. Det visade sig vara den poetiska Eddan (iallafall delar av den, då några blad saknades). Skiften var 45 pergamentblad lång är den främsta källan till vår nordiska mytologi. Den tros vara skriven runt 1270-talet. Skriften fick senare namnet Codex Regius (Den kungliga boken) eftersom den länge var i den danska kungens ägo. 1971 återfördes skriften till Island.

Innehållet

Gudadikterna:

Valans spådom, isl. Völuspá

Den Höges sång, isl. Hávamál

Sången om Vavtrudner, isl. Vafþrúðnismál

Sången om Grimner, isl. Grímnismál

Sången om Skirner, isl. Skirnismál

Sången om Harbard, isl. Hárbarðsljóð

Kvädet om Hymer, isl Hymiskviða

Loketrätan, isl. Lokasenna

Kvädet om Trym, isl. Þrymskviða

Kvädet om Volund, isl. Völundarkviða

Sången om Allvis, isl. Alvíssmál

Balders drömmar, isl. Baldrs draumar

Rigstula, isl. Rígsþula

Hyndlas sång, isl. Hyndluljóð

Valans spådom den korta, isl. Völuspá in skamma

Svipdags sång, isl. Svipdagsmál

Groas trollsång, isl. Gróagaldr

Sången om Fjolsvinn, isl. Fjölsvinnsmál

Grottesången, isl. Grottasöngr

Odens korpsång, isl. Hrafnagaldur Óðins

Hjältedikterna:

Första kvädet om Helge Hundingsbane, isl. Helgakviða Hundingsbana in fyrri

Kvädet om Helge Hjorvardsson, isl. Helgakviða Hjörvarðssonar

Andra kvädet om Helge Hundingsbane, isl. Helgakviða Hundingsbana önnur

Om Sinfjötles död, isl. Frá dauða Sinfjötla

Gripers spådom, isl. Grípisspá

Sången om Regin, isl. Reginsmál

Sången om Favner, isl. Fáfnismál

Sången om Sigrdriva, isl. Sigrdrífumál

Brottstycke av det större kvädet om Sigurd, isl. Brot af Sigurðarkviða

Första kvädet om Gudrun , isl. Guðrúnarkviða I

Det korta kvädet om Sigurd, isl. Sigurðarkviða in skamma

Brynhilds färd till Hel, isl. Helreið Brynhildar

Nivlungarnes dråp, isl. Dráp Niflunga

Andra kvädet om Gudrun, isl. Guðrúnarkviða II

Tredje kvädet om Gudrun, isl. Guðrúnarkviða III

Oddruns gråt, isl. Oddrúnargrátur

Kvädet om Atle, isl. Atlakviða

Den grönländska sången om Atle, isl. Atlamál in grænlensku

Gudruns eggelse, isl. Gudrúnarhvöt

Sången om Hamder, isl. Hamðismál

Hlöds sång, isl. Hlöðskviða

Angantyrs uppvaknande

Solsången, isl. Sólarljóð

”Fä dör,
fränder dör,
själv dör du även;
ett vet jag som aldrig dör;
dom över död man”

Från Den Höges Sång, en av de mest kända dikterna från Den poetiska Eddan.

image

”Främlingen vid dörren” av W.G. Collingwood

Glöm inte att följa Asatemplet på Twitter

Annonser
Standard
Uncategorized

Hnefatafl – ett nordiskt brädspel

Hnefatafl, Tafl eller Tablut, är ett fornnordiskt schackliknande brädspel. På tyska heter det königszabel, king’s table på engelska och kongens bord på norska och danska. Tablut(-liknande) spel omnämns i de nordiska sagorna. Tablutliknande spel finns/fanns på de brittiska öarna, inom samisk kultur och i Romarriket.

Tablut påminner lite om det nutida brädspelet rävspel. Det spelas mellan två spelare och spelet är asymmetriskt (spelarna har inte samma mål eller uppsättning pjäser).

image

Regler (kopierat från Wikipedia):

– anfallande pjäser i svart, försvarande pjäser i vitt

– spelet har två spelare

– brädet är i alla spelformer kvadratiskt med udda antal rutor. 9×9, 11×11, 13×13 osv upp till 19×19 i den form som kallas ”alea evangelii”

– kungen (”vit”) står i mittrutan

– runt kungen grupperas vita försvarare (8 för 9×9-bräde, 12 för 11×11)

– vid brädets kanter ställs de svarta pjäserna (16 resp 24 pjäser i 9×9 och 11×11)

– alla pjäser kan flyttas valfritt antal rutor i rak linje (inte diagonalt – alltså som ett torn i schack)

– en pjäs slås genom att den omges av motståndarpjäser på två motsatta sidor horisontellt eller vertikalt

– en pjäs får flyttas in mellan två motståndarpjäser utan att slås (kungen kan också flyttas in mellan två eller tre motståndarpjäser/kanter utan att slås)

– kungen slås genom att den omges av fyra motståndarpjäser eller av tre motståndarpjäser och brädets kant

– ett drag kan slå mer än en pjäs

– vit spelare vinner om kungen lyckas ställa sig i en av de inre rutorna där svart stod (alternativt hörnruta)

– svart spelare vinner om kungen slås

– vit spelare drar först

– kungen kan vara vapenlös och får då inte användas för att slå svarta pjäser

– hörnrutorna kan vara reserverade för kungen

image

Standard
Recensioner

Drottningmjöd från Mjödhamnen

”Drottninggelé kallas den speciella föda som matas till larver som i framtiden skall bli till bidrottningar. Det här halvsöta på gränsen till söta och farligt tilltalande mjödet från lindskogarna kring Drottningholm, kanske kan liknas vid en mänsklig variant av denna gelé. Det återstår att se vem den matas till, men den kommer ju i alla fall ifrån närområdet av kommande drottningars tillhåll” står det att läsa på flaskan. Honungen kommer från Lovö, Drottningholm.

Alkoholhalt: 11,3%

Utseende: som ett klart vitt vin.

Doft: jäst vitt vin.

Smak: stark smak äkta honung, väldigt sött, friskt och syrligt. Godare ju mer man dricker. Smakar inte så mycket alkohol.

Betyg: 2,5 av 5. Gott för de som gillar stark smak av honung.image

Standard
Uncategorized

Forsete

Forsete, som betyder ”den som har försäte”, är rättvisans gud inom nordisk mytologi. Han är kunnig inom lag och rätt och agerar domare då han löser gudarnas svåra tvister. Balder är hans far och Nanna är hans mor. Han bor i den guld- och silverglänsande boningen Glitne.

Benämningen Forsete/Forseti är den isländske presidentens officiella titel. Forsete kan man även kalla en ”ordförande” eller en ”talman” på Island.

Forsete omnämns i Den Prosaiska Eddan.

image

”Forsete sitter i rätten” av Carl Emil Doepler

Standard
Uncategorized

Nio-örterbesvärjelsen

Nio-örterbesvärjelsen (The nine herbs charm) är en gammal engelsk besvärjelse. Den är skriven på anglosaxiska på 900-talet och är en del av det så kallade Lacnungamanuskriptet. Besvärjelsen är lång och innehåller både kristna och hedniska element och är riktad till Oden/Wotan. De magiska hedniska talen tre och nio nämns ständigt.

Besvärjelsen är till för att stoppa förgiftning eller infektion. De nio örter som man ska använda är: gråbo, hönshirs, bergbräsma, grobladsväxter, kamomill, nässla, vildapel, timjan och fänkål. Vilka örter det egentligen är har tolkats lite olika. Örterna ska krossas till mjöl och blandas med äppeljuice och tvål och smörjas på såret. Det är även ytterligare några förberedelser. Besvärjelsen skall sedan talas tre gånger över varje ört och äpplet – tre gånger i den sjukes båda öron, mun och tre gånger över såret.

Lacnungamanuskriptet hittades i London. Ordet ”Lacnunga” betyder botemedel.

Tolkningen av den del av besvärjelsen som omnämner Oden:

En mask kom krypande, han slet itu en man;
Då tog Woden[Oden] nio ärogrenar
slog ormen så, att den flög i nio stycken.
Där togs runt äppel och etter,
så hon (ormen) aldrig skulle äntra ett hus.

image

Lacnungamanuskriptet

Standard