Uncategorized

Legenden om Aslög

Aslög, även kallad Kraka, Kráka, Randalin eller Aslaug. Hon är enligt sagorna dotter till Sigurd Fafnesbane och Brynhild. Aslög är fru till den framgångsrike vikingahövdingen Ragnar Lodbrok. Hon omnämns i Völsungasagan, Ragnar Lodbroks saga och Snorres Edda.

Aslög blev föräldralös tidigt. Hennes far Sigurd blev dödad i ett svartsjukedrama av sina egna bröder. Hans bror Gunnar Gjukason var nämligen också förälskad i sköldmön Brynhild (Aslögs mor). Efter Sigurds död tog Brynhild självmord genom att sticka ett svärd genom sig, de båda blev sedan brända på bål tillsammans.

Efter hennes föräldrars död blev Aslög omhändertagen av Brynhilds styvfar Heimer. Han var orolig över hennes och lät bygga en enorm harpa – stor nog att Aslög kunde gömma sig i den. Heimer levde sedan som en kringvandrande och fattig harpspelare och bar runt på den enorma harpan med Aslög gömd inuti den.

Aslög och Heimer kom tid nog till halvön Lindesnes i södra Norge. Väl där träffade de paret Åke och Grima som de övernattade hos. Åke tyckte sig se att harpan innehåller skatter, och berättade om detta för Grima. Hon övertalade honom då att dräpa Heimer i sömnen, vilket han gjorde. När de båda senare öppnade den enorma harpan fann de Aslög gömd inuti. De tog då hand om henne och uppfostrade henne som om det vore deras eget barn. För att dölja hennes nobla ursprung så gav de henne namnet Kraka, som betyder kråka, och lät hennes ständigt vara smutsig och ha smutsiga kläder.

En dag när vikingahövdingen Ragnar Lodbroks mannar bakade bröd vid vattenbrynet fick de syn på Aslög som badade. Trollbundna av hennes skönhet glömde de bort brödet och det brändes vid. När de sedan återvände till Ragnar med det brände brödet så frågade han dem varför det blev bränt. Männen berättade då om flickan de såg och hennes skönhet. Ragnar blev intresserad och lät eftersända henne. För att pröva hennes list beordrade han att hon skulle komma varken påklädd eller naken, varken hungrig eller mätt och varken ensam eller i sällskap. Aslög, eller ”Kraka” som hon kallade sig vid den här tidpunkten, kom då till honom endast iförd ett nät, med en lök i munnen och endast en hund som sällskap. Ragnar blev imponerad och tog henne som sin fru. Tillsammans fick de barnen Björn Järnsida, Vitsärk, Ragnvald, Ivar Benlös och Sigurd Orm-i-öga (vilka barn Ragnar fick Aslög eller med sin första fru Lagertha är oklart).

Lydkonungen Östen Bele övertalade vid ett tillfälle Ragnar att lämna Aslög för att istället ta prinsessan Ingeborg som sin fru. Tre fåglar flög då till Aslög och skvallrade om planerna för henne. När Ragnar sedan kom hem blev han utskälld och hon berättade om sitt sanna ursprung – att hennes riktiga namn var Aslög och att hennes far var den mäktiga Sigurd Fafnesbane. För att bevisa att hon verkligen var Sigurds dotter berättade hon att hon förutspått att hon skulle föda en son med en orm avbildad i ena ögat. Mycket riktigt så födde hon senare Sigurd Orm-i-öga. Ragnar bestämde sig då att stanna hos Aslög, men då gjorde Östen Bele uppror mot honom. Lydkonungen dräptes då av Ragnar och hans söner.

Aslög förutspådde att en av Ragnars Englandsresor skulle sluta i katastrof, men Ragnar lyssnade inte på henne och resan blev ett nederlag. Ragnar blir nedkastad i en ormgrop av kung Ella av Northumbria. Han överlevde dock ganska länge i ormgropen tack vare att han hade en magisk skyddande tröja som Aslög hade sytt till honom inför färden. Först när tröjan togs av honom blev han ormbiten och dog.

image

”Kraka” av Mårten Eskil Winge

Aslögs far Sigurd Fafnesbane var omtalad i de forna hjältesagorna. Han omnämns i den nordiska Völsungasagan och i den tyska Nibelungenlied. Delar av hans liv skildras även på Gökstenen, i Strängnäs kommun, och på Sigurdsristningen, i Eskilstunas kommun. Sigurd ska bland annat ha dödat draken Fafner (även Fafne), med svärdet Gram, och kommit över en stor och magisk skatt. När han sedan tillredde Fafners hjärta över en brasa, brände han fingret och sög på det – på så sätt erhöll han kunskapen att förstå fåglarnas tal. Skatten som Sigurd kom över innehöll bland annat den magiska ringen Andvaranaut. Ringen gjorde sin ägare rik, men det låg en förbannelse över den. Förbannelsen gjorde att alla som ägde den dog en ond bråd död. Ringen förgjorde Fafners far Hreidmar, Fafner själv och till slut även Sigurd.

Richard Wagners opera Nibelungens ring är delvis baserad på Sigurds liv.

image

”Sigurd dödar Fafner” av Arthur Rackham

Standard
Uncategorized

Den poetiska Eddan

Den poetiska Eddan, eller Sämunds edda, är en samling fornnordiska dikter och verser. Eddans dikter anses huvudsakligen vara från västra Norge och Island under åren 800-1000. Dikterna är väldigt gamla och upphovsmännen är okända, man kan bara ana att de har berättats muntligt under en längre tid innan de skrevs ner. Den forna Norden hade en stark berättartradition. De olika dikterna handlar främst om gudarna och forna hjältar.

1643 fann man av en slump, på en bondgård på Island, en gammal handskrift. Det visade sig vara den poetiska Eddan (iallafall delar av den, då några blad saknades). Skiften var 45 pergamentblad lång är den främsta källan till vår nordiska mytologi. Den tros vara skriven runt 1270-talet. Skriften fick senare namnet Codex Regius (Den kungliga boken) eftersom den länge var i den danska kungens ägo. 1971 återfördes skriften till Island.

Innehållet

Gudadikterna:

Valans spådom, isl. Völuspá

Den Höges sång, isl. Hávamál

Sången om Vavtrudner, isl. Vafþrúðnismál

Sången om Grimner, isl. Grímnismál

Sången om Skirner, isl. Skirnismál

Sången om Harbard, isl. Hárbarðsljóð

Kvädet om Hymer, isl Hymiskviða

Loketrätan, isl. Lokasenna

Kvädet om Trym, isl. Þrymskviða

Kvädet om Volund, isl. Völundarkviða

Sången om Allvis, isl. Alvíssmál

Balders drömmar, isl. Baldrs draumar

Rigstula, isl. Rígsþula

Hyndlas sång, isl. Hyndluljóð

Valans spådom den korta, isl. Völuspá in skamma

Svipdags sång, isl. Svipdagsmál

Groas trollsång, isl. Gróagaldr

Sången om Fjolsvinn, isl. Fjölsvinnsmál

Grottesången, isl. Grottasöngr

Odens korpsång, isl. Hrafnagaldur Óðins

Hjältedikterna:

Första kvädet om Helge Hundingsbane, isl. Helgakviða Hundingsbana in fyrri

Kvädet om Helge Hjorvardsson, isl. Helgakviða Hjörvarðssonar

Andra kvädet om Helge Hundingsbane, isl. Helgakviða Hundingsbana önnur

Om Sinfjötles död, isl. Frá dauða Sinfjötla

Gripers spådom, isl. Grípisspá

Sången om Regin, isl. Reginsmál

Sången om Favner, isl. Fáfnismál

Sången om Sigrdriva, isl. Sigrdrífumál

Brottstycke av det större kvädet om Sigurd, isl. Brot af Sigurðarkviða

Första kvädet om Gudrun , isl. Guðrúnarkviða I

Det korta kvädet om Sigurd, isl. Sigurðarkviða in skamma

Brynhilds färd till Hel, isl. Helreið Brynhildar

Nivlungarnes dråp, isl. Dráp Niflunga

Andra kvädet om Gudrun, isl. Guðrúnarkviða II

Tredje kvädet om Gudrun, isl. Guðrúnarkviða III

Oddruns gråt, isl. Oddrúnargrátur

Kvädet om Atle, isl. Atlakviða

Den grönländska sången om Atle, isl. Atlamál in grænlensku

Gudruns eggelse, isl. Gudrúnarhvöt

Sången om Hamder, isl. Hamðismál

Hlöds sång, isl. Hlöðskviða

Angantyrs uppvaknande

Solsången, isl. Sólarljóð

”Fä dör,
fränder dör,
själv dör du även;
ett vet jag som aldrig dör;
dom över död man”

Från Den Höges Sång, en av de mest kända dikterna från Den poetiska Eddan.

image

”Främlingen vid dörren” av W.G. Collingwood

Glöm inte att följa Asatemplet på Twitter

Standard
Uncategorized

Hnefatafl – ett nordiskt brädspel

Hnefatafl, Tafl eller Tablut, är ett fornnordiskt schackliknande brädspel. På tyska heter det königszabel, king’s table på engelska och kongens bord på norska och danska. Tablut(-liknande) spel omnämns i de nordiska sagorna. Tablutliknande spel finns/fanns på de brittiska öarna, inom samisk kultur och i Romarriket.

Tablut påminner lite om det nutida brädspelet rävspel. Det spelas mellan två spelare och spelet är asymmetriskt (spelarna har inte samma mål eller uppsättning pjäser).

image

Regler (kopierat från Wikipedia):

– anfallande pjäser i svart, försvarande pjäser i vitt

– spelet har två spelare

– brädet är i alla spelformer kvadratiskt med udda antal rutor. 9×9, 11×11, 13×13 osv upp till 19×19 i den form som kallas ”alea evangelii”

– kungen (”vit”) står i mittrutan

– runt kungen grupperas vita försvarare (8 för 9×9-bräde, 12 för 11×11)

– vid brädets kanter ställs de svarta pjäserna (16 resp 24 pjäser i 9×9 och 11×11)

– alla pjäser kan flyttas valfritt antal rutor i rak linje (inte diagonalt – alltså som ett torn i schack)

– en pjäs slås genom att den omges av motståndarpjäser på två motsatta sidor horisontellt eller vertikalt

– en pjäs får flyttas in mellan två motståndarpjäser utan att slås (kungen kan också flyttas in mellan två eller tre motståndarpjäser/kanter utan att slås)

– kungen slås genom att den omges av fyra motståndarpjäser eller av tre motståndarpjäser och brädets kant

– ett drag kan slå mer än en pjäs

– vit spelare vinner om kungen lyckas ställa sig i en av de inre rutorna där svart stod (alternativt hörnruta)

– svart spelare vinner om kungen slås

– vit spelare drar först

– kungen kan vara vapenlös och får då inte användas för att slå svarta pjäser

– hörnrutorna kan vara reserverade för kungen

image

Standard
Recensioner

Drottningmjöd från Mjödhamnen

”Drottninggelé kallas den speciella föda som matas till larver som i framtiden skall bli till bidrottningar. Det här halvsöta på gränsen till söta och farligt tilltalande mjödet från lindskogarna kring Drottningholm, kanske kan liknas vid en mänsklig variant av denna gelé. Det återstår att se vem den matas till, men den kommer ju i alla fall ifrån närområdet av kommande drottningars tillhåll” står det att läsa på flaskan. Honungen kommer från Lovö, Drottningholm.

Alkoholhalt: 11,3%

Utseende: som ett klart vitt vin.

Doft: jäst vitt vin.

Smak: stark smak äkta honung, väldigt sött, friskt och syrligt. Godare ju mer man dricker. Smakar inte så mycket alkohol.

Betyg: 2,5 av 5. Gott för de som gillar stark smak av honung.image

Standard
Uncategorized

Forsete

Forsete, som betyder ”den som har försäte”, är rättvisans gud inom nordisk mytologi. Han är kunnig inom lag och rätt och agerar domare då han löser gudarnas svåra tvister. Balder är hans far och Nanna är hans mor. Han bor i den guld- och silverglänsande boningen Glitne.

Benämningen Forsete/Forseti är den isländske presidentens officiella titel. Forsete kan man även kalla en ”ordförande” eller en ”talman” på Island.

Forsete omnämns i Den Prosaiska Eddan.

image

”Forsete sitter i rätten” av Carl Emil Doepler

Standard
Uncategorized

Nio-örterbesvärjelsen

Nio-örterbesvärjelsen (The nine herbs charm) är en gammal engelsk besvärjelse. Den är skriven på anglosaxiska på 900-talet och är en del av det så kallade Lacnungamanuskriptet. Besvärjelsen är lång och innehåller både kristna och hedniska element och är riktad till Oden/Wotan. De magiska hedniska talen tre och nio nämns ständigt.

Besvärjelsen är till för att stoppa förgiftning eller infektion. De nio örter som man ska använda är: gråbo, hönshirs, bergbräsma, grobladsväxter, kamomill, nässla, vildapel, timjan och fänkål. Vilka örter det egentligen är har tolkats lite olika. Örterna ska krossas till mjöl och blandas med äppeljuice och tvål och smörjas på såret. Det är även ytterligare några förberedelser. Besvärjelsen skall sedan talas tre gånger över varje ört och äpplet – tre gånger i den sjukes båda öron, mun och tre gånger över såret.

Lacnungamanuskriptet hittades i London. Ordet ”Lacnunga” betyder botemedel.

Tolkningen av den del av besvärjelsen som omnämner Oden:

En mask kom krypande, han slet itu en man;
Då tog Woden[Oden] nio ärogrenar
slog ormen så, att den flög i nio stycken.
Där togs runt äppel och etter,
så hon (ormen) aldrig skulle äntra ett hus.

image

Lacnungamanuskriptet

Standard