Johan Ludvig Gebhard Lund var en dansk konstnär. Han föddes den 16 oktober 1777 i Kiel, av danska föräldrar, död den 3 mars 1867 i Köpenhamn. Lund målade bland annat hedniska motiv, som ni kan se nedan.
”Soldyrkan”
”De tre nornorna”
”Offer till Tor”
Månadsarkiv: juni 2015
Kymbofiguren
Kymbofiguren, Kymbogubben, Den hängde från Kymbo eller Den hängde med halsringen, är en liten silverstatyett som hittades i Kymbo i Västergötland. Den hittades i ett kärr på 1920-talet av lantbrukaren Verner Gabrielsson och en dräng (Gabrielsson hade figuren i sin portmonnä i flera år). Figuren är bara 3-4 cm hög och har sannolikt använts som en amulett. Den föreställer en naken hängd man med en oproportionerligt stor halsring av guld. Figuren har daterats till järnåldern.
Kymbofiguren har bland annat tolkats som Freja med halssmycket Brisingamen. Den vanligaste tolkningen är dock att den föreställer Oden. Att armarna hänger raka längs kroppen och att fötterna är böjda med tåspetsarna neråt tyder på att figuren är hängd. En strof i Hávamál berättar hur Oden hängde/offrade sig själv i Yggdrasil för att få visdom. Han hängde i trädet i nio dagar och nätter och lärde sig då runornas hemlighet – Kymbofiguren har tolkats som detta. Den stora halsringen är då Odens guldsmycke Draupnir.
Merseburgbesvärjelserna
Merseburgbesvärjelserna är två stycken forngermanska besvärjelser som hittades i Merseburg i dagens Tyskland. De är skrivna på den frankiska dialekten av fornhögtyska. Historikern Georg Waitz hittade dem år 1841. De är skrivna på 900-talet i en skriftsamling från 800-talet, ursprunget är sannolikt mycket äldre än så. De är de enda hedniska skrifterna på fornhögtyska som finns bevarade.
Den traditionella tolkningen är att den ena besvärjelsen handlar om att befria en krigsfånge.
En [gång] satt diserna (idisi),
satt här [och] där.
somliga fastgjorde fjättrar,
somliga hejdade hären,
somliga lättade
på (de dödas) fjättrar:
Spring ifrån fjättrarna,
fly ifrån fienden.
Den andra besvärjelsen har tolkats till att handla om att bota en hästs vrickade ben. Namnen på gudarna skiljer sig från det vi är vana vid i Norden.
Phol [Balder?] och Wodan [Oden]
red i skogen.
Då fick balders fåle
sin fot stukad.
Då besvärjdes den av Sinthgunt [Måne?]
[och] Sunna [Sol], hennes syster;
Då besvärjdes den av Frija [Frigg eller Freja]
[och] Volla [Fulla] hennes syster;
Då besvärjdes den av Wodan,
som väl det kände:
Såsom benkrämpa,
Såsom blodkrämpa,
Såsom lemkrämpa:
Ben till ben,
Blod till blod,
Lem till lem,
såsom vore de limmade.
Merseburgbesvärjelserna
En kort analys av Den blomstertid nu kommer
Den blomstertid nu kommer är svensk kristen populär psalm. Vem som har komponerat melodin är okänt men texten är skriven av superintendenten Israel Kolmodin (1643-1709). Psalmen handlar om den annalkande sommaren och den nordiska naturen.
Personligen tycker jag att texten passar betydligt bättre för nordisk hedendom, som är en naturreligion, än för ökenreligionen kristendomen. Den skulle passa bra utomhus på ett midsommarblot då man hyllar sommaren – eventuellt bör man byta ut ett par ord eller meningar. De två första verserna är sannolikt så populära och folkkära på grund av att de tilltalar den nordiska folksjälen och naturen. Psalmer som mest handlar om Gud och Jesus når inte ut till folket på samma sätt.
Läs texten och bedöm själva. Iallafall de två första verserna.
1.
Den blomstertid nu kommer
med lust och fägring stor.
Du nalkas, ljuva sommar,
då gräs och gröda gror.
Med blid och livlig värma
till allt som varit dött,
sig solens strålar närma,
och allt blir återfött.
2.
De fagra blomsterängar
och åkerns ädla säd,
de rika örtesängar
och lundens gröna träd,
de skola oss påminna
Guds godhets rikedom,
att vi den nåd besinna
som räcker året om.
Nytt hedniskt förslag:
1.
Den blomstertid nu kommer
med lust och fägring stor.
Du nalkas, ljuva sommar,
då gräs och gröda gror.
Med blid och livlig värma
till allt som varit dött,
sig solens strålar närma,
och allt blir återfött.
2.
De fagra blomsterängar
och åkerns ädla säd,
de rika örtesängar
och lundens gröna träd,
de skola oss påminna
att sommar står i blom,
Låt en brasa brinna
som värmer året om.
Vad tycker ni själva? Skulle inte den här passa ypperligt på ett midsommarblot?
Frigg
Frigg, som betyder den älskvärda, är Odens fru och den högsta gudinnan inom nordisk hedendom. Hon är moder till Balder, Höder och Hermod. Frigg är moderskapets och äktenskapets gudinna. Hon kallas ibland Frigga eller Frea (därav veckodagen Fredag).
Hennes boning heter Fensalarna, som betyder sumpsalarna. Hemlighetens gudinna Fulla är hennes tjänare som bär hennes skrin och sköter om hennes skor. Frigg har vetskap om alla gudarnas och människornas öden, men säger ingenting frivilligt. Namnet på hennes andra tjänare är Gna – som är hennes budbärare. Gna har en häst vid namn Hofvarpner som kan rida genom luft och över vatten.
”Frigg spinner molnen” av John Charles Dollman
Asatemplet 