Nyheter

1300 år gammal gudafigur hittad i Norge

En norsk man gjorde nyligen ett historiskt fynd i Sunnfjord i södra/mittersta Norge. Med hjälp av en metalldetektor hittade han en 1300 år gammal figur i brons – sannolikt av en gud. Figuren hade två stycken huvuden, ett i varje ände och den mäter 6,8 centimeter. Mitt på figuren finns det ett hakkors (hakkors var en samtida nordisk symbol och finns bland annat på de tusen år gamla Överhogdalsbonaderna, som går att se på Jamtli i Östersund).

image

Annonser
Standard
Recensioner

Njals saga (översatt av Lars Lönnroth)

Njals saga är den längsta och den mest kända av de isländska kungasagorna. Den utspelar sig i Rangárvellir, på södra Island, under åren 950–1015. Främst handlar den om tänkaren Njal och krigaren Gunnar – och deras fruar, barn och släktingar som ställer till problem. Man får läsa om den stora mordbranden på Bergtorshval som ägde rum på sensommaren 1011.

Sagan skrevs på 1200-talet och finns bevarad på pergamentshandskrifter. Det är en blandning av sanna händelser och fiction – hur mycket som författarna har hittat på själva är dock oklart.

Boken håller ett väldigt högt tempo men har ett fattigt språk – nästan inget beskrivs i detalj. Det är svårt att hänga med i handlingen och de rabblas nya namn och ortsnamn hela tiden. Det är konstant strider och intriger som leder till förlikningar på ”tinget”. Gud och/eller gudarna och blot nämns knappt alls.

Betyget blir 2 av 5 – jag har läst bättre.

image

Njals saga översättning av Lars Lönnroth (2007)

Standard
Recensioner

Frösötrilogin av Aksel Lindström

Frösötrilogin är tre stycken böcker som utspelar sig främst i det forntida Jämtland – men även i resten av Skandinavien. De första två böckerna (Den leende guden och Österhus brinner) handlar om huvudpersonen Tryn. Den tredje boken (Husfröjornas nycklar) utspelar sig en generation senare och handlar om Asbjörn Kettilson, Tryns son. Böckerna har även en uppsjö av andra karaktärer. Trilogin utspelar sig under övergångsperioden mellan hedendomen och kristendomen.

Vi får följa huvudpersonerna i deras vardagliga liv med jakt, överlevnad, intriger, kungar, traditioner, strider och kärlek. Böckerna är mycket välskrivna och ger en stämningsfull bild av det forna Norden. Ett klassiskt vikingaäventyr. Trilogin är skriven mellan 1951 och 1957. En rejäl portion jämtländsk historia är även inbakad i trilogin.

Betyget blir 3 av 5. Trilogin tappar i vissa delar då tempot går riktigt sakta, men det är böcker som ni bör läsa i alla fall. De kan vara lite svårt att komma över dem men det är fullt möjligt.

image

Trilogins första del

Standard
Uncategorized

Glima – en nordisk kampsport

Glima är en slags fornnordisk brottning. Två kämpar ska försöka kasta omkull varandra med hjälp av stötar och ryck – utan vapen. Man greppar tag i varandras ”liv” (bälten, eller tyget kring midjan) och rycker, lyfter, fäller och ”juckar” för att få ner den andra. Det är förbjudet att slå och spraka med mera.

På Island har det varit en obruten tradition och det är landets nationalsport. I det gamla Sverige har glima kallats Lösatagsglima, Byxtag eller Ryggkast, men här dog det i princip ut i början av 1900-talet. Glima var en uppvisningssport i solskensolympiaden i Stockholm 1912. Under Nordens kristnande så ansattes glima hårt tack vare sportens hedniska ursprung.

I modern glima använder man selen kring midjan för att likna vikingarnas löst sittande kläder – annars skulle det inte finns något att greppa tag i.

Glima är ett fornnordiskt ord som betyder ”blixtrande sken” eller ”snabb rörelse”. Ordet kan idag översättas till ”glimma”. På Island betyder glima helt enkelt ”brottning” eller ”kamp”, japansk ju-justu översätter man till exempel till ”japansk glima”.

I glima kan man få övernaturlig hjälp om man har rätt rungalder i skorna.

image

Glima på gammalt isländskt frimärke

Standard
Uncategorized

Tyr

Tyr är, likt Oden, en krigsgud inom nordisk hedendom. Han är Odens son och en av de mäktigaste asarna. Tyrs främsta egenskap är hans stora mod.

I den isländska sagan Gylfaginning skriver Snorre Sturlasson: ”Ännu en as är den som heter Tyr. Han är den djärvaste, modigaste och har stor makt över vem som segrar i strider. Honom gör stridskämpar väl i att åkalla. Man brukar säga att den som överträffar andra män och inte tvekar är modig som Tyr.” Med andra ord ska man blota till Tyr när man behöver mod eller segra i kamp.

Tyr har bara en hand, den andra handen förlorade han när Fenrisulven bet av den. Han var den enda som var modig nog att fjättra den väldiga ulven, han klarade av det men förlorade sin ena hand.

image

”Tyr och Fenrisulven” av John Bauer

Standard
Uncategorized

De nio världarna

Inom nordisk hedendom finns det nio stycken världar. En för varje ras/släkte/art eller vad man vill kalla det. Alla världarna är anslutna till världsträdet Yggdrasil. De går att färdas från värld till värld – Asaheim är till exempel sammankopplat med Mannaheim via regnbågsbron Bifrost. ”Universum” kan indelas i tre stycken olika skikt (vilka världar som tillhör vilka skikt skiljer sig beroende på var man läser). Det finns en mängd olika tolkningar.

Asgård:
Asaheim eller Godheim, kallas ibland för samlingsnamnet Asgård (asarnas rike)
Vanheim eller Vanaheim (vanernas rike)
Muspelheim (elden, hettan och eldvarelsernas rike)

Midgård:
Mannaheim, kallas ibland för samlingsnamnet Midgård (människornas rike)
Alfheim eller Ljusalfheim (alvernas rike)
Svartalfheim (svartalvernas och dvärgarnas rike)

Utgård:
Jotunheim (jättarnas rike)
Nifelheim (isen, kylan och isvarelsernas rike)
Helheim (de dödas rike)

image

Yggdrasils nio världar

Glöm inte att följa Asatemplet på Twitter

Standard